Den kinesiska dvärgvakteln, även kallad asiatisk blåvaktel, förekommer naturligt i både Asien och Oceanien. Den går till exempel att hitta i det vilda i Indien, Sri Lanka, sydöstra Kina, Indokina, Filipinerna, Borneo, Sumatra, Java, Nya Guinea, Australien och många mindre öar i både Stilla havet och Indiska oceanen.
På grund av sitt vackra utseende förekommer arten också i husdjurshandeln. Här i Sverige kallas den ofta för (kinesisk) dvärgvaktel när den säljs som husdjur.
På engelska är den känd under flera olika trivialnamn, såsom king quail, blue-breasted quail, Asian blue quail, och Chinese painted quail.
Den här fågeln räknas inte som en del av släktet Coturnix, utan förs antingen till Synoicus eller Excalfactoria beroende på vilken expert man frågar. För mer information, besök vår artikel om släktet Coturnix.
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
Släkte | Synoicus eller Excalfactoria |
Art | Asiatisk blåvaktel S. chinensis eller E. chinensis |
Den asiatisk blåvakteln har ett stort utbredningsområde och det finns många urskiljbara populationer. För närvarande delas arten in i åtta olika underarter.
Den asiatiska blåvakteln blir cirka 13-20 cm lång.
Den vuxna hanen har en blyertsgrå och kastanjebrun fjäderdräkt, och en tydlig svartvid haklapp. Hanarna kan ha många olika fäger, inklusive blå, silver, brun, kastanjebrunröd, mörkbrun, och svartbrun.
Med sina ljusbeigea och gulbruna fjädrar är honan bättre kamouflerad än hanen. Bröstet och kroppens sidor har ett vattrat mönster. Honorna är aldrig blå.
Kycklingarna är brun- och svartfläckiga.
Icke könsmogna hanar påminner om honor.
Ibland händer det att en hona slutar lägga ägg, byter fjärderdräkt och börjar se ut som en hane. Det hänger vanligen ihop med cystor eller tumörer på äggstockarna och har med hormonbalansen att göra, men kan även ha andra orsaker.
Från fångenskap finns rapporter som sådana honor som levt i många år med sitt nya utseende.
I naturen äter den asiatiska blåvakteln frön, olika sorters gräs och små ryggradslösa djur (inklusive insekter).
Det finns rapporter om asiatiska dvärgvaktlar som blivit så pass gamla som 13 år i fångenskap, men deras förväntade livstid ute i naturen är mycket kortare och många blir max 1,5 år gamla.
Hanarna slåss med varandra, och vinnaren parar sig med alla tillgängliga honor.
Efter parningen kan en hona utveckla och lägga ett ägg inom ett till två dygn. Det vanligaste är att honan sedan lägger ett ägg per dygn tills hon har lagt alla sina ägg. Äggen läggs i ett grunt bo på marken. En typisk kull är 6-10 ägg, men om det är hennes första kull är antalet ägg vanligen betydligt färre än så.
Äggen är blekt olivgröna eller beigebruna.
Ruvningen tar cirka 16 dygn, och påbörjas vanligen inte förrän alla ägg har lagts. De nykläckta kycklingarna blir snabbt redo att vandra omkring med honan och leta efter mat på marken.
Nej, IUCN listar asiatisk blåvaktel som livskraftig (Least Concern). Populationen är stor, utvecklingen är stabil och asiatisk blåvaktel finns över ett stort utbredningsområde.
Kinesisk dvärgvaktel är ett omtyckt husdjur och många olika färgvarianter har utvecklats inom husdjurshandeln. De hålls både som burfåglar inomhus och i aviarier utomhus, men utomhus är det förstås viktigt att ge dem tillräckligt bra skydd mot väder och vind.
De går ofta bra att hålla ihop med fåglar som vill leva högre upp i aviariet, eftersom den kinesiska dvärgvakteln föredrar att leva nere på botten. Där kommer den att hjälpa till att hålla marken ren från matrester och insekter.
Boendet för kinesisk dvärgvaktel får gära vara planterat eftersom det påminner mer om vaktelns naturliga miljö och erbjuder skydd så att den inte behöver känna sig rädd och exponerad.
Om man lägger ned tid på att umgås med sina dvärgvaktlar kan de bli riktigt tama.
Kinesisk dvärgvaktel hålls i par, grupper om fyra eller stora flockar. För en stor flock krävs förstås gott om utrymme, och man kan räkna med att hanarna kommer att slåss med varandra för att avgöra vem som ska få para sig.
I naturen äter kinesisk dvärgvaktel frön, olika sorters gräs och diverse småkryp. Detta bör man försöka efterlikna i fångenskap.
Ge gärna en blandning av olika fröer och gräs, plus insekter. Bladgrönsaker uppskattas också. Under häckningen behöver honorna extra kalcium. Nykläckta kycklingar behöver en kost där andelen protein är hög.
Exempel på mat som brukar uppskattas av kinesisk dvärgvaktel:
Viktigt: Vaktlarna ska alltid ha tillgång till fräscht dricksvatten och tunnskaligt snäckskal.
Om man håller asiatisk blåvaktel ihop med brunvaktel kan det ge upphov till hybrider.